En höst i korsningen

Det är fortfarade sommar (enligt kalendern) men jag känner på något vis att hösten är nära. Kanske för att förvarna mig, kanske är det bara en känsla jag fått. Att hösten är här nu. Jag vill kanske gå händelserna lite iförväg så att inte händelserna hinner före mig. Det gör mig inget att hösten snart är här, jag gillar hösten. Fast jag gillar inte riktigt det som kommer hända just den här hösten. Alla åker åt olika håll. Jag står kvar vid korsningen, mer förvirrad än vanligt och vet inte åt vilket håll jag ska. På sätt och vis har jag valt något håll (valt att stanna vid korsningen om inte annat och även det är ett val). Det är just det att jag inte valt samma håll och att det kommer kännas en aning ensamt vid korsningen.

Det är inte det att jag blir ensam, för helt ensam är jag inte (även om jag kan känna så stundvis). Det handlar om att jag inte kommer att få se eller vara med de personer som betyder så otroligt mycket. Bara tanken av att veta att de är flera mil bort gör mig ledsen. Det är saknaden som gör så ont. Samtidigt som jag känner på det sättet är jag glad över att de lyckats välja en väg som verkar bra och som känns rätt för dem ♥. 
 
Så nu går jag händelserna iförväg och säger att det här blir hösten jag vissnar. Jag vet att livet blir det man gör det till och jag vet mycket väl att saker och ting som känns jobbiga inte alls är livets undergång. Men ibland känns det som att jag behöver vissna lite för att sen slå ut igen (klyschigt men sant). De försvinner inte föralltid, att sakna någon känns jobbigt men det känns så himla bra när man till slut får ses igen. Vad gör det om jag irrar runt lite i "korsningen" jag hittar min väg någon gång, om jag inte redan gjort det. Tiderna förändras, vägar korsas, det ena leder till det andra och till slut blir det bra.

Det tomma rummet

Det är jobbigt när man inser att någon fått en att må bra som inte längre är en del av ens liv. Som försvann ut från ens liv för ett tag sen. Just då var man för bild? Korkad? Något var det som gjorde att man inte riktigt insåg. Den där personen fyllde upp ett tomrum. Nu är tomrummet just det. Ett tomrum. Stundvis känns tomrummet större och stundvis mindre. Men faktum är att det ÄR ett tomrum. I tomrummet finns nu saknad, frustration och en massa andra känslor. Snälla låt en fin person ställa sig i tomrummet och fylla upp det. En person som är rätt, för det har varit allt för många gånger då fel person fyllt ut tomrummet. Eller så har det bara inte fungerat.
 
Ibland kan det kännas skönt att det är ett tomrum, är det någon som fyller upp det så känns det så tydligt när denna någon inte gör det längre. Är det tomt så är det tomt.
 
Ibland skriver jag texter och det här en av alla dessa.

Yrade runt ännu en kväll, den bästa av många kvällar

I lördags var det andra och sista dagen på el storsjöyra.

Det började blött, extremt blött. Vädergudarna tyckte att spöregn passade ypperligt, vi tyckte till en början att det var ren katastrof. Men! Kvällen blev bra, så bra!

I och med det äckliga regnet sprang vi runt och frågade alla rem-stånd (roligt ord) vi kunde hitta om de sålde ponchos, det gjorde de inte. Vilket var märkligt då de själva hade sådana på sig. Hur som helst fick vi efter mycket letande tag på varsin. När det var gjort traskade vi till badhusparken där något väldigt väldigt oväntat skulle ske (något jag inte alls hade någon aning om då). Markus Krunegård var först ut, då jag nästan är lite kär denne mans musik kände jag att bara få se honom live skulle göra min kväll underbar. Men det slutar inte där. Stod där och sjöng med i varje låt och hoppade som en tok. Han var så bra, trotts regn! Lite regn (läs skitmycket regn) kan inte komma emellan en bra konsert med en fin artist. När han spelat klart tänkte vi gå därifrån, då han PLÖTSLIGT träder fram vid sidan av scenen i ett vitt party-tält. Mitt hjärta stannade (men kom igång igen utan några spektakulära upplivningsförsök). Ställde mig i kö för att få en närmre skymt av min idol. När jag var framme vid honom fick jag inte ur mig så mycket, lät som en tant med extremt darrig röst och sa något i stil med "Markuuuss, autograf? kaann jaag fffå eeenn krjaam". Kände mig extremt vuxen och vältalig, nej snarare som Lisa 5 år. Dessutom skulle jag i den känslosammastuden köpa en affisch som han kunde skriva på. Att leta pengar i en byxficka som är begraven av en regn-poncho är inte lätt. Men det gick! Jag fick en kram, fotades med Markus och fick med mig en stor affisch med hans autograf på. När vi gick därifrån började jag grina. Haha japp grina. Blev för många känslor på sammagång och när spänningarna släppte och jag insåg vad jag nyss varit med om (JAG HADE KRAMAT MARKUS KRUNEGÅRD) kom tårarna och jag var nu inte 5 år utan 14 år.

Det är något jag aldrig kommer glömma! Hur många gånger i livet får man en kram av sin idol? Har man tur händer det en gång... Jag hade tur ♥

Resten av kvällen var blöt och åter blöt, men inte gjorde det något. Vi käkade langos, fick nog av våra ponchos och slet av oss dom under Den svenska björnstammen. Var runt och kollade på olika artister och stod och vifftade med jämtländskaflggor under presidenttalet. När jag sedan satt blöt och trött på nattbussen hem kunde jag inte göra något annat än att le. Det var en av de blötaste kvällar i mitt liv men samtidigt en av de bästa!!


Yrar runt och skiter i strunt

Rubriker rimmar minsann, coolt vaa.

Nej men så här är det. Det är Storsjöyran just nu och det känns så himla kul! Kvällen igår var verkligen askul! Laleh var så strålande fin och underbar, Norlie & Kkv öste på och stämmningen var på topp och Melissa Horn sjöng ut sina fina texer över badhusparken där vi satt på en gräsmatta och bara njöt av kvällen. Senare var vi överallt, dansade som tokar och var allmänt hög på livet tror jag. Att bara få känna stämmningen, vandra runt i östersunds-natten och på något sätt känna sig fri. Ja på något sätt känner jag frihet. Kvällen slutade på topp (precis som en kväll borde och ska sluta) så första yran-kvällen får mer än godkänt.

Ikväll är det ännu en kväll fylld med musik och skratt. Först ut är Markus Krunegård och jädrar vad jag sett fram emot att se denna karl, åh kommer bli fint! Resten av kvällen är lite oplanerad men det blir bra. Fint sällskap löser det mesta!  

Nu: Hitta kläder, torka håret och göra sig redå för ännu en Yrankväll!
 

Det som händer nu händer nu, resten orkar jag inte tänka på just nu.

Nu ska jag försöka komponera ihop ett inlägg här, alla ord faller liksom platt och jag vet inte riktigt vart jag ska börja. 

Sen har jag inte direkt prioriterat bloggandet, händer så mycket annat.

Som tillexempel att jag jobbar, har jobbat fyra veckor och har fyra kvar. Grejt! Trivs bra på mitt jobb, lite tungt ibland men det är väl de flesta jobb då och då. Annars lever jag ganska mycket i nuet (kan låta flum men lite så är det) känns som om jag lever som om sommaren aldrig kommer ta slut. Hösten är ett svart hål som är långt bort och som inte kommer komma nära på ett tag. Ett bra tag. Men det är inte sant. Hösten kommer fortare än man tror, just nu väljer jag att inte tänka på det bara. Saker och ting kommer lösa sig, känns så och dessutom orkar jag inte oroa mig.

En rolig sak som händer närmsta veckan är yran, något att se fram emot. Vet inte vad jag har för förhoppningar men får jag se Markus Krunegård på närmre håll är 100 meter så är jag mer än nöjd, bara tanken på att får höra hans fina texter live gör mig glad i hela kroppen. Sen finns det en drös av andra bra artister jag skulle vilja se men Markus går först.

Allt för nu.

Det var ett tag sen, tiden har stått still men ändå passerat i en himla fart

Det känns i luften, det känns inom mig, det känns lite överallt.

En månad sen studenten, en månad?! Det känns som om det hände för några minuter sen men samtidigt en evighet sen. Det har hunnit hända så mycket, på olika sätt. Det känns som en ny tid, något nytt som börjat. Jag känner mig redo för det nya (det jag hitills stött på) men också för allt de som kan hända... Vad det än är. Det känns bra att nya saker tar form, känns spännande och jag känner verkligen att det behövs. Det behöver inte vara stora förändringar, det lilla kan vara minst lika fint. Detta trotts att jag inte alltid känner mig bekväm när förändringar dyker upp. Det är det lustiga med förändringar, jag behöver något som rör om och förändrar, samtidigt som jag är rädd för det. 

Hur som helst, dagar som denna känns det väldigt bra att känna att det kan hända vad som helst, jag gillar känslan av spänning. Andra dagar äter rädslan upp mig över att jag inte vet vad som ska hända. Men just nu flyter jag med den härliga känslan av att vad som helst kan hända, I like it.

Sista gången, aldrig mer

Det var sista gången jag gick upp för trapporna, det var sista gången jag gick i korridoren. Nu är det över, nu är det slut. Det sjunker in mer och mer allt efter som dagarna går. Var det en evighet sen? Nej men det känns som så.

Var på skolan idag för att lämna tillbaka skåpnyckel och paserkort. När jag gick i korridoren och mötte lärare sken dem upp och sa "Heej är du här" och så fick jag ett leende. Pratade med några som undrade vad jag hade för planer. Fick många fina ord, kramar och "lycka till". Vissa ord från vissa lärare gjorde mig riktigt hoppfull om framtiden, något jag inte riktigt känt dom senaste veckorna. Lämnade en nyckel och ett plastigt kort. Fick med mig ord. Ord som fick mig att må bättre och känna att jag har möjlighet att göra det jag vill och framför allt att jag ska PROVA det jag vill.

När jag gick ner för trappan så hade jag ett leende på läpparna men ett gråtande hjärta. Aldrig mer mötas av lärarnas hej i korridoren, aldrig mer gå den väl improgramerade vägen från bussen till skolan, aldrig mer... Så mycket som aldrig mer kommer vara en del av mitt liv men så mycket som nu kommer ha chansen att bli en del av mitt liv.

Hejdå gymnasiet, hej resten av mitt liv.


Det var ett tag sen

Det här med att blogga har fallit bort en aning, så hur det blir fram över vet jag icke... Har minsann tagit studenten (fyyyfan vet jag är bra, tjoheej!) det kan jag i allafall rapportera.

Nu sitter jag i ett radhus en bit utan för underbara Sthlm, hos farmor... Lilla Farmor ♥
Annars? 

Jodå, den som lever får se...

Det råkade dyka upp en rolig snubbe



Hahah guu igenkänningsfaktorn när han sitter och ska plugga är stor!!

Faaan jag har ju massor att göra och så får jag nys om denna roliga kille.... Hahaha min kväll är räddad och typ försörd.


Apropå ingenting men som ändå betyder någonting

Tagen härifrån


Who's that chick? Is it LajsA?!

Helllooo det här är jaaaag
Seriously?
Yeah!
Tjääänaaaa!
Lägg en slant i min mössa, bidraget går oavkortat till "Rädda Willy" fonden (läs: rädda Lajsa)


Bjuder på det, hejdå!



Måndagsmage

Hejhopp

Måndagen har hitills bestått av tidig uppstigning ur säng, åkt buss, klivit av buss, traskat med enorm motvind till mitt andra hem, försökt pluggat (den sista lilla rackaren!), gett upp, lagt mig i sängen med ont i magen, kollat på film, nästan somnat, ätit pizza...

Intressant dag so far alltså...

At dah moment dricker jag kaffe och lever på filosofin att kaffe löser allt.

Resten av dagen äro ett mysterium.

adios amigos!

Den sistaaa (melonen)

Det är fredag, det är den 25 maj (lööön) och ynka två veckor kvar till el student, crazzzy!

Har en sista uppgift kvar, trodde berget av plugg aldrig skulle ta slut men nu är jag snart i hamn, finiot, claro osv.

GÖTT!! 

Annars? Jorå bra tror jag, det är sol och varmt ute. Himlen är blå och livet är ganska fint.


Inför bal, (hö)bal

Åh herre vad det ska fixas å donas nu, säger jag som en hemmafru med 17 barn...
Fast det är bara jag och jag som ska fixa och dona, kan vara nog det alltså.
Har en lång lista att följa.

Sesåjaaa!
Källa

Bal på slottet, right? hahaha ååh min humor är ståålande.



Dagarna går men känslorna består

Letar efter koncentration så jag kan göra klart de sista uppgifterna på gymnasiet, någonsin.

Inte mycket kvar nu, börjar inse det mer och mer nu allt efter som dagarna går. Jisses snart är det över. Pendlar mellan askul och svintråkigt. Den känslomässiga berg-och-dalbanan klev jag på för längesen. Frågan är om man någonsin kommer av den. Antagligen inte, den åker bara olika svängar.

Imorgon är det bal. Allas tid att få känna sig extra fin och glad (förhoppningsvis). Ska bli kul, inte ofta det hände liksom. Även om jag tycker det blir lite väl stor grej av det hela så ser jag fram emot det. Fin klänning, fina skor och fina människor ååh ♥

Åter till mitt letande av koncentration, lär inte hitta den här hehee...

True ?







Dansa pausa... Sova, vakna?



Gomorgon, här är den nakna (snarare trötta) saningen. Mössan funkar ypperligt som kudde. Praktisk mössa den där studenthatten. 

Går kvällen var kuuul!! Chill förfest med sköna people, Shakade loss på Marité (var bland dom första 100 och fick gratis trosor haha). 


Nu: Göra mig redo för dagen.

Ett, två ,tre mössa på sne


Liten smygpremiär med mössan, iihii!! Ikväll kööör vi!! wiihhiooo!


Har'e gött people!!


Lajsa & balen part 2

Lajsa and the prom, continue...

Tog fram klännigen, tittade skeptiskt på den. "Måtte du passa annars!!" utropade jag. Klännigen hängde helt orörlig på galgen. Tog steget och tog bort den från galgen. Krånglade mig in i den och började stänga dragkedjan....

Dragkedjan stängdes och... Den passade pöörfekt!

Så nu kan jag lugna mina små nerver med att den faktiskt passar, fast det är 6 dagar kvar... Mycket kan hända. Fast näe, så drastiska förändringar sker inte (om jag nu inte får ett bud till dörren innehållande 10 kg lakritsfiskar förstås).

Skicka förbövelen inga lakritsfiskar!!



My babies



Om en vecka (minus en dag, alltså 6 dagar) ska jag traska runt i dessa. Då det är bal.  Jag älskar dom men som di flesta skor så är de snygga men inte speciellt bekvämna.

En kille sa en gång till mig när jag hade haft på mig snygga men sjukt obekväma skor... "Varför har ni tjejer sådana skor? Killar kollar ändå bara från midjan och uppåt"

Ja... Om så är fallet så har vi löst problemet med skor, byxor osv. De behövs helt enkelt inte (enligt hans mening) men då tror jag blickarna inte skulle vara ricktade från midjan och uppåt speciellt länge. Skorna ska på liksom klänningen... Nu har jag inte provat den på länge, kommer den passa mig? Kommer dragkedjan kunna stängas? Det får vi veta i nästa avsnitt av... 

"Lajsa and the prom" damdam daam!



Tidigare inlägg
RSS 2.0