Jag vet inte om jag vågar eller inte... En del av mig säger "fööörsöök" en annan del av mig säger "ge upp och gå vidare" men den det känns som om den första delen är lite större, lite starkare. Men endå så står jag någonstans i mitten och tvekar... det kanske är så att man måste satsa för att komma någonstans, det gäller speciellt mig tror jag... Jag måste våga! Men hur? det händer inget om jag sitter här och bara funderar. Det jag måste och inerstinne vill göra är att våga ta det steget, steget som kan går hur som helst. Det kan bli hur bra som helst eller också till en stor besvikelse, fast tar jag steget så har jag satsat och bara det är en början. Jag tror att jag är väldigt rädd för svaret, samtidigt som jag så gärna vill veta. Det blir alltid så här, jag är för rädd och feg för att våga, i stället så tänker jag på hur det kan bli men också på hur det kan gå åt helvete. Varför sitter jag inne och tänka sönder något som skulle kunna bli bra bara jag ger mig fan på det... Återigen så dyker tanken upp "tänk om du misslyckas, tänk om det inte blir som du tänk dig"

fast grejen är den att jag nog inte alls har gjort tillräckligt för att kunna känna mig nöjd och gå vidare.... Så egentligen så har jag bara ett allternativ... VÅGA!!

........?