När man mår som jag gör nu så vill man bara krypa upp i en fam och stanna där, men icke icke finns det någon sådan här, vart är du? Du man som ska trösta mig, finnas här lixom, inte prata bara finnas.

Inte här iallafall.

Fan också. lyssnar på en sorglig Michael Bublé låt, snart börjar jag fan grina.

Patetiskt.