Det tomma rummet

Det är jobbigt när man inser att någon fått en att må bra som inte längre är en del av ens liv. Som försvann ut från ens liv för ett tag sen. Just då var man för bild? Korkad? Något var det som gjorde att man inte riktigt insåg. Den där personen fyllde upp ett tomrum. Nu är tomrummet just det. Ett tomrum. Stundvis känns tomrummet större och stundvis mindre. Men faktum är att det ÄR ett tomrum. I tomrummet finns nu saknad, frustration och en massa andra känslor. Snälla låt en fin person ställa sig i tomrummet och fylla upp det. En person som är rätt, för det har varit allt för många gånger då fel person fyllt ut tomrummet. Eller så har det bara inte fungerat.
 
Ibland kan det kännas skönt att det är ett tomrum, är det någon som fyller upp det så känns det så tydligt när denna någon inte gör det längre. Är det tomt så är det tomt.
 
Ibland skriver jag texter och det här en av alla dessa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0